kejsarsnittFeatured

Kejsarsnitt

Ett kejsarsnitt är en förlossningsoperation för att lyfta ut barnet ur magen. Ungefär vart sjätte barn i Sverige föds med kejsarsnitt och snittet görs i mage samt livmoder. Beroende på hur fort barnet behöver komma ut så kan kejsarsnitt vara planerade, akuta eller omedelbara. Läkare och barnmorska informerar patienten om proceduren kring kejsarsnittet medan narkosläkare behandlar frågor som berör bedövning. Be gärna om att få informationen utskriven så kan du vid besöket istället fokusera på att ställa de frågor du har kring förfarandet av kejsarsnitt, informationen kan du läsa och bearbeta i efterhand. För dig med hörselnedsättning och vid språkförbristning finns tolk att tillgå. Ifall kejsarsnitt görs under full narkos dvs nedsövd är det bäst att ha tom mage, därför bör du inte äta eller dricka efter midnatt natten före ingrepp. Blodprover för kontroll av blodvärdet är vanligt att du får lämna väl på plats, sjukhuskläder tas på och smycken ska tas av. Närstående kan närvara men ska också bära sjukhuskläder.

Vid ett planerat kejsarsnitt får du en tid för operation. Oftast ger narkosläkaren ryggbedövning vilket innebär att du som är gravid kan vara vaken. Det går oftast bra att ha någon närstående med i operationsrummet. Ett planerat kejsarsnitt kan ha bakomliggande orsaker så som havandeskapsförgiftning, förlossningsrädsla, trångt bäcken, att barnet ligger med stjärten neråt i livmodern, stort barn eller att moderkakan sitter i vägen där barnet ska komma ut.

Det akuta kejsarsnittet kan liknas vid ett planerat kejsarsnitt, men då har förlossningen redan initierats som en vaginal förlossning. Av olika anledningar kan läkaren besluta om kejsarsnitt. Från det att beslut tas om kejsarsnitt tills operationsstart brukar det ta 30–60 minuter. Även här ges oftast ryggbedövning och det går för det mesta bra att ha någon närstående med i operationsrummet. För ett akut kejsarsnitt brukar anledningen vara att det föreligger en risk att barnet inte mår bra, hotas av syrebrist, komplikationer vid vaginal förlossning vilket kan vara att den tar lång tid eller att värkarna inte är effektiva. Även stora blödningar eller bristningar i livmodern kan föranleda ett akut kejsarsnitt.

Det är bråttom vid ett urakut även kallat omedelbart kejsarsnitt och tid för förberedelser finns oftast inte för sjukvårdspersonalen. Som gravid får man snabbt komma in på en operationssal och kejsarsnittet görs under full narkos dvs nedsövd. Närstående får oftast vänta utanför. Från det att läkaren tar beslutet så brukar det ta 10 till 15 minuter så är barnet ute ur magen. Ifall du ätit eller druckit innan ett oplanerat kejsarsnitt använder narkosläkaren en speciell teknik ifall full narkos är nödvändig.

Tillvägagångsätt vid kejsarsnitt

Du som är gravid får en venkateter i armvecket eller på ovansidan av handen för administrering av vätska och läkemedel som behövs under kejsarsnittet. Även en kateter sätts i urinblåsan då bedövningen gör att du inte kan urinera själv. Denna får du antingen på operationsavdelningen eller förlossningsavdelningen. Då det kan vara mycket vårdpersonal som vistas i operationsrummet kan du som är närstående få sitta vid huvudändan av operationsbordet. Ett kejsarsnitt kan ta mellan en kvart och en timme. Från att operationen börjar tills att barnet kommer ut tar det sällan mer än några minuter. Att sy ihop livmodern och magen tar längre tid.

Ryggbedövning är det vanligaste vid planerade och akuta kejsarsnitt. Med ryggbedövning kan du vara vaken och nära ditt barn när det kommit ut. Vid omedelbara snitt ges narkos vilket påverkar dig en längre tid och det dröjer innan du kan träffa ditt barn. Barnet påverkas också av narkosmedlen. Om barnet förväntas må dåligt kan en barnläkare finnas med vid ingreppet.

Operationssköterskan desinficerar med bakteriedödande medel och gröna sterila operationsdukar dras över magen. Ifall du har fått ryggbedövning och är vaken sätts en skärm som hindrar dig att se magen och underkroppen. Operationsbordet vinklas så att du ligger mer på vänster sida för att undvika tryck på den stora kroppspulsådern.

Läkaren gör ett såkallat bikinisnitt, vilket är ett horisontellt snitt i huden oftast nere vid blygdbenet. Snittet läggs oftast i det gamla operationsärret ifall du har fött barn med kejsarsnitt tidigare. Det är ovanligt att läkaren gör ett lodrätt snitt från naveln ner till blygdbenet. När magen och livmodern öppnats, lyfter läkaren ut barnet.

När barnet är ute klipps navelsträngen av vårdpersonal eller av dig som närstående. Efter operationen får du ett läkemedel så att livmodern drar ihop sig. Moderkakan lossnar oftast när läkaren drar lite lätt i navelsträngen. När moderkakan har lossnat lyfter läkaren ut den ur magen. Innan operationssåret sys ihop så kontrollerar läkaren att livmodern dragit ihop sig ordentligt. Det brukar sys med tråd som försvinner av sig själv sedan och ett bandage sätts över operationsärret.

När navelsträngen är avklippt tar barnmorskan ofta med sig barnet till ett rum bredvid operationssalen dit närstående får följa med. Där läggs det på ett särskilt bord för att kontrollera om barnet andas normalt och mår bra, vilket brukar ta 5 till 10 min. Barnmorskan kan behöva ta blodprover från stumpen där navelsträngen suttit. Vägning och mätning av barnet brukar göras på förlossningsavdelningen eller BB. Om barnet mår bra och det känns bra för dig som ligger på operationsbordet kan barnet få ligga hud mot hud på ditt bröst.

Tiden efter operation

Efter ingreppet får man en blodig flytning inifrån slidan som kallas avslag, denna kan pågå i upp till 6 veckor efteråt. Blödningen uppstår för att moderkakan slits loss från livmoderväggen och kan öka något när du rör på dig eller är aktiv. Det kommer blöda lite mer än vanligt ifall du varit stilla ett tag och sedan ställer dig upp vilket gör att det kan komma blodklumpar. När du har avslag bör du duscha men inte bada, använda kondom eller femidom vid vaginalt samlag och undvika att använda mensskydd som förs in i slidan så som menskopp och tampong.

Vanligtvis stannar man på BB 2–3 dagar efter ingreppet, men längre ifall blodförlusten varit stor, barnet är svårmatat eller inte mår bra. Om du varit nedsövd så vaknar du i operationssalen och efter kejsarsnittet så hamnar du antingen på BB, uppvaknings- eller förlossningsavdelningen. Barnmorskan kontrollerar att du inte blöder för mycket från slidan eller från såret på magen och kan trycka lätt på magen för att se om livmodern dragit ihop sig. Katetern i urinblåsan tas sedan bort vart efter bedövningen gått ur kroppen. Läkemedel kan ges mot blodpropp eller antibiotika emot infektion i förebyggande syfte.

Barn som får andningsproblem efter födseln kan få ligga i kuvös, detta kan bero på att barnet är oförberett och att allt sker så plötsligt. På neonatalavdelningen får de extra omhändertagande och dit kan du som förälder gå när du vill för att träffa ditt barn.

Innan du lämnar vårdinrättningen så kommer du få en avstämning med barnmorska eller läkare för att prata om ingreppet samt omständigheterna. Ifall tankar och funderingar uppstår i efterhand så går det bra att kontakta barnmorskan för stöd eller bli hänvisad till en psykolog alternativt kurator. Smärta från operationssåret de närmsta dagarna efter ingreppet är vanligt. Vanliga smärtstillande brukar räcka gott och väl. Bandaget går bra att duscha med men går att ta av redan efter en till två dagar, detta gör barnmorskan.

Läkeprocessen efter kejsarsnittet börjar direkt men det kan ta flera månader innan såret är helt läkt. Läkningen sker fortare ifall du rör på dig men inga tunga lyft de första veckorna, det går bra att bära barnet eller en matkasse. Att du rör på dig minskar risken för blodpropp och förstoppning, även fast det kan göra ont i magen och kring operationssåret är det av denna anledning ändå viktigt att röra på dig. Magmusklerna kan du träna efter en månad men knipövningar och bäckenbottenträning går bra att börja med redan dagar efter förlossningen. (1177, 2015) Börja gärna försiktigt samt undvik ansträngning som åsamkar smärta. Efter 8 veckor går det bra att börja med fysisk aktivitet så som jogging, gympa, och magövningar. Använd gärna stödstrumpor upp till 6 veckor efter ingreppet. (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 2017)

Undvik mat som gör att du blir förstoppad, fibrer och rikligt med dryck är att föredra. Dock så kan mat med för mycket fibrer så som bönor, linser, frukt och kolsyrad dryck skapa ett tryck i magen och åsamka smärta. Vid amning så låt barnet suga ofta och ligga hud mot hud ifall du har svårt att få igång produktionen av mjölk.

Besvär som du kan få i efterhand är infektion i livmoder, urinvägsinfektion åsamkat av kateterbärandet, blodpropp, livmodersblödning eller att livmodern inte vill dra ihop sig efter snitt. Moderkakan kan läka fast i operationsärret vilket kan åsamka blödningar när den ska tas ut vid ett senare tillfälle. Ifall livmodern ömmar och gör ont samt om vaden blir svullen och ömmar bör du uppsöka vård direkt på gyn- eller akutmottagning.

Gravid igen

Då såret efter kejsarsnittet kan ta upp till ett helt år för att läka ut så kan man behöva vänta, men det går oftast bra att föda nästa barn vaginalt beroende på vad som var orsaken till kejsarsnittet. Beroende på hur tidigare förlossning har gått och hur nuvarande graviditet utvecklas så görs en samlad bedömning huruvida kejsarsnitt eller vaginal förlossning är lämpligast. Antalet gånger du kan föda med kejsarsnitt finns det ingen gräns för. (1177, 2015)

Omständigheter som föreligger orsak nog att få undergå planerat kejsarnitt utan obstretiska eller medicinska skäl

2008 var 17% av alla förlossningar kejsarsnitt och 8% av kejsarsnitten gjordes på begäran av personen själv. Den största orsaken till just planerat kejsarsnitt är förlossningsrädsla. Ungefär 20 % av alla gravida upplever någon form av förlossningsrädsla och drygt 2 % av de som har fött drabbas av posttraumatiskt stressyndrom vilket i sig kan skapa rädsla för framtida förlossningar.

Infektion, djup ventrombos, blodtransfusion och hysterektomi dvs att livmodern behöver opereras bort är kortsiktiga risker med kejsarsnitt. Risk för uterusruptur (livmodersväggsbristning) och placentakomplikationer(moderkaka) vid framtida graviditeter kan vara problem på längre sikt. Komplikationer som rör barnet på kort sikt med kejsarsnitt är andningsstörning, lågt blodsocker och kroppstemperatur. Dock så torde risken för allvarlig syrebrist samt skador på nerver som härrör till armar minska med kejsarsnitt.

Bland de vanligaste orsakerna till att man önskar kejsarsnitt är att man har tidigare jobbiga minnen från en förlossning men även att man genomgått kejsarsnitt tidigare som skapar en rädsla för komplikationer vid en eventuell vaginal förlossning. Därav är den största gruppen som önskar kejsarsnitt omföderskor som antingen genomgått kejsarsnitt eller en komplicerad förlossning tidigare. Siffror har visat att 37 % av de som önskat kejsarsnitt varit förstföderskor. Fler skäl för att man önskar kejsarsnitt kan vara rädsla för bristningar, livmoderframfall, inkontinens, att barnet ska skadas vid vaginal förlossning och negativ påverkan på sexlivet. Kejsarsnitt önskas också oftare av personer med ångest, depression eller som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vissa vaginala förlossningar måste avslutas med akut kejsarsnitt vilket kan ge en missvisande bild av andelen komplikationer vid kejsarsnitt då dessa är mer förekommande i gruppen som undergår ett akut ingrepp.

Förlossningsrädsla delas in i tre grupper där primär förlossningsrädsla utgörs av att rädslan återfinns redan innan eller under förlossning. Den sekundära är kopplad till en tidigare traumatisk förlossning. Den tredje gruppen utgörs av samsjuklighet med psykisk sjukdom så som depression eller ångest. Men graderingen är det som är av betydelse för huruvida önskemål om kejsarsnitt ska tillmötesgås. Det finns olika grader av förlossningsrädsla. Den lindriga eller måttliga förlossningsrädslan är hanterlig och ger möjligheten att förbereda sig inför förlossning men kräver ändå stöd samt hjälp. Dock så påverkar den inte ständigt det psykiska välbefinnandet. Den svåra förlossningsrädslan stör dock vardagen samt personens funktioner. Denna rädsla kan infinna sig inför, under eller efter förlossning. Förlossningsfobi innebär en extrem rädsla som gör att personen undviker graviditet eller vaginal förlossning.

Det föreligger större risker med att undergå kejsarsnitt än en vaginal förlossning. Risken ökar för varje förlossning som man genomgår med kejsarsnitt. Yngre kvinnor som genomgår kejsarsnitt kommer eventuellt att bli gravida igen, för framtida graviditeter kommer de därför att utsättas för en större risk. Sannolikheten att bli gravid igen tas därför i beaktan när beslut tas om huruvida önskemålet om kejsarsnitt ska tillmötesgås. Det kan ses som betydelsefullt att få yngre kvinnor som önskar att undergå kejsarsnitt att ändra sig och föda vaginalt istället, speciellt förstföderskor. För äldre kan dock risker för t.ex djup ventrombos behöva beaktas eller andra medicinska risker som ökar med ålder.

Ett tidigare kejsarsnitt kan öka risken för att du ska behöva undergå akut kejsarsnitt vid nästkommande vaginala förlossning men det i sig överstiger inte de andra risker som föreligger vid ett kejsarsnitt. Så detta i sig är inte anledning nog att tillmötesgå kejsarsnittsönskan, därför så utgör inte heller ett tidigare kejsarsnitt ett hinder att föda vaginalt vid nästa graviditet. Dock så bör riskbedömningen inför kejsarsnitt inbegripa att för varje kejsarsnitt som du undergår ökar risken för placentakomplikationer samt uterusruptur vid nästkommande vaginala förlossning.

Förlossningsskador så som stora bristningar och inkontinens är inte skäl nog för kejsarsnitt vid nästkommande graviditet ifall de inte föreligger kvarstående medicinskt allvarliga besvär. Dock så kan det skapa en rädsla hos individen vilket gör att kejsarsnitt önskas. Denna typ av problematik kräver extra omhändertagande i form av att få diskutera orsaken till att skadan uppkom samt informera om preventiva åtgärder för att den inte ska återkomma vid nästkommande graviditet.

Den som tidigare varit utsatt för våld, sexuellt våld eller tortyr kan vid en vaginal förlossning känna sig utsatt. Det kan vara rädsla för att tappa kontrollen eller förenligt med att smärtan påminner en om det tidigare traumat. Det kan vara svårt att vid samtal utröna och fastställa den verkliga orsaken till ens rädsla i dessa fall, vilket gör det lite mer komplicerat. I dessa fall kan förtroende vara en viktig faktor för att kunna klargöra själva orsaken samt rädslan som kan utgöra indikation för planerat kejsarsnitt.

Ifall man tidigare fött ett livlöst eller skadat barn i samband med havandeskap så utgör inte det orsak nog att undergå kejsarsnitt ifall det inte orsakar en stor rädsla för att samma sak ska hända igen. Ifall det vid samtal framgår att det blir svårt att skapa trygghet inför en vaginal förlossning kan detta utgöra planerat kejsarsnitt som indikation vid en bedömning.

Gällande psykisk sjukdom så kan det vid en akut symtombild vara orsak nog för att få genomgå planerat kejsarsnitt. Dessa omständigheter kan göra att personen i fråga har svårt att medverka vid förlossningen. Dock så kan man stå på farmaka och vara stabil i sin psykossjukdom eller allvarliga psykiska sjukdom. I ett sådant stabilt tillstånd går det att ta sig igenom en vaginal förlossning med rätt information och psykologisk förberedelse. Vid vaginal förlossning är man närvarande och delaktig vilket kan vara att föredra när vanföreställningar ska motverkas. Men i dessa fall bör valet av förlossning göras i samråd med obstetriker och psykiater.

Praktiska eller planeringsmässiga skäl är inte adekvata nog för att få igenom sin önskan att genomgå kejsarsnitt. Planeringsskäl avser exempelvis att partnern är bortrest, hemmet är långt från förlossningsplatsen eller att det passar in i ens livsplanering.

Vad ska uppfyllas för att få undergå kejsarsnitt?

Patientens förutsättningar är sådana att skälet som bedömts väga tillräckligt tungt för önskemålet om kejsarsnitt har redovisats. Skälet ska vara tydligt angivet för att önskemålet om kejsarsnitt ska kunna tillmötesgås eftersom läkaren som fattar beslutet har ett långsiktigt ansvar för konsekvenserna för såväl väntande barn som kvinnan och dess framtida graviditeter. Att kräva ett kirurgiskt ingrepp är ingen rättighet.

Kvinnan står fast vid sin önskan efter att ha tillkännagetts information om konsekvenserna av olika förlossningssätt som rör både henne, barnet och framtida graviditeter samt blivit erbjuden stödsamtal eller andra insatser. De stödjande insatserna och samtal som ges är till för att stärka samt ge möjlighet att bearbeta det som skapar en barriär för att föda vaginalt. Ett underbyggt antagande är också att tid har getts för att begrunda informationen, vilket kan innebära en begränsning i vad som kan erbjudas ifall graviditeten är långt gången när önskemål om kejsarsnitt framförs. Av denna anledning är det viktigt att man i rollen som barnmorska inom mödravården i ett tidigt skede adresserar frågan kring hur varje kvinna ser på sin förlossning för att kunna erbjuda adekvata åtgärder, så som samtal för att hantera förlossningsrädsla.

Det finns också förutsättningar som härrör till vårdens processer så som att en strukturerar anamnes finns samt att styrkan i kvinnans skäl har värderats, vägts samman och bedömts. Vården bör ha erbjudit stöd och individuell vårdplanering med målet att övertyga kvinnan om en vaginal förlossning ifall den gravida som är rädd för att föda vaginalt är det för att få återfall av psykisk ohälsa, att utsätta barnet för en risk, att själv bli skadad, förlossningssmärta, känna sig utelämnad eller ensam samt tappa kontroll. Av denna anledning är det av yttersta vikt att tydliggöra och uttrycka sin oro. Vid anamnestagningen bör förlossningsrädsla graderas med hjälp av ett psykometriskt instrument ifall det uttryckligen kommer fram.

En sannolikhets- och riskbedömning ska ha gjorts som sammanvägt sannolikheten för framtida graviditeter samt risker som så väl kvinna som barn utsätts för relaterat till förlossningssättet. Med framtida graviditeter menas fertilitet och den gravidas syn på att skaffa fler barn men likväl den sannolikhet som föreligger för att en vaginal förlossning skulle kunna föranleda ett akut kejsarsnitt eller eventuella risker med ett planerat kejsarsnitt.

Den information som delges den gravida om kejsarsnittets konsekvenser ska inte bara vara korrekt och ingående utan bör även ges i såväl muntlig som skriftlig form och vårdgivaren ska försäkra sig om att informationen har förståtts av den gravida.

Stödinsatser ska stå i proportion till det behov som den gravida har och vara lämpliga utifrån den sammanvägda bedömning som har gjorts gällande risker samt komplikationer som kan föreligga vid akut-, planerat kejsarsnitt, vaginal förlossning, förlossningsrelaterad psykisk ohälsa och kommande graviditeter. De ska även ha anpassat insatser till de skäl som den gravida angett för sin önskan om kejsarsnitt samt styrkan av oron eller rädslan.

Kliniken dit vårdgivaren härrör bör ha en handlingsplan för hur de ska ta hand om eller handlägga gravida med olika skäl samt risknivåer. Handlingsplanen kan baseras på den lokala vårdtraditionen och har som syfte att ska enhetlighet vid kliniken. (Nationella medicinska indikationer, 2011)

Avslut

Vi avslutar denna artikel med att önska er lycka till och hoppas att du som kämpar för att få planerat kejsarsnitt får din vilja igenom, du som har redan ett datum känner dig förberedd och du som ville bara vara lite påläst ifall det blir omedelbart kejsarsnitt känner lättnad och ro.

Skulle ni mot all förmodan råkar få ett missprydande ärr finns NewGel+ som behandling för er. Produkten är kliniskt bevisad, patenterad och och registrerad hos den amerikanska läkemedelsverket FDA samt europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. 

Vi har 4 apotekare som jobbar på heltid hos oss, det är bara maila era frågor, de svarar på allt och kan de inte svaret så hittar de det åt er! 🙂

Produkter

  • NewGel+ C-section (Kejsarsnitt)

  • NewGel+E (Diskret täckning)

Referenser

Printz. 2015. Kejsarsnitt. 1177 https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Behandlingar/Kejsarsnitt/ (Hämtad 2017-07-25)

Berndtsson. 2017. Kejsarsnitt. Sahlgrenska Universitetssjukhuset https://www.sahlgrenska.se/w/k/kejsarsnitt/ (Hämtad 2017-07-25)

Nationella medicinska indikationer. 2011. Indikation for kejsarsnitt på moderns önskan http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nationella-indikationer-kejsarsnitt-moderns-onskan.pdf (Hämtad 2017-07-25)

Uppdaterar...
  • Du har inga produkter i varukorgen.